Klimatnytta
Klimatnyttan: det här är vad ni redan sparat
Varje gång en dörr, ett parti kakel eller en pall gips används igen slipper något nytt tillverkas. Här ser du siffran, hur vi räknade, vilka källor och antaganden som ligger bakom och var du hittar ditt eget CO₂-intyg.
Senast uppdaterad:
Så räknar vi
Materialtyp och mängd matchas mot emissionsfaktorer för nyproduktion från källor som EPD, ICE och ÖKOBAUDAT när data finns. Faktorn multipliceras med mängden och med en displacement-faktor på 0,7, som uppskattar hur stor del av nyproduktionen återbruket faktiskt ersätter. Resultatet avrundas och visas med källa och konfidens.
Ett estimat, inte en certifiering
Siffrorna är ett transparent beräkningsunderlag. De är inte en EPD, klimatkompensation, myndighetsintyg eller tredjepartsverifierad garanti om faktisk utsläppsminskning, och transport är inte inräknad.
Din egen klimatpåverkan
Med ett konto samlas dina CO₂-intyg från köp och försäljningar på en sida, med summering per månad och år och samlat underlag som PDF.
För företag
Företag kan exportera underlag för Miljöbyggnad 4.0, indikator 13 till 15, och använda CO₂-intygen som beräkningsunderlag i hållbarhetsrapporteringen. Underlaget är ett stöd. Certifiering och bedömning görs av projektets organisation och SGBC.
Källor
- Naturvårdsverket – Klimatet och bygg- och fastighetssektorn (2026): Bygg- och fastighetssektorn står för drygt en femtedel av Sveriges växthusgasutsläpp sett över livscykeln.
- IVL Svenska Miljöinstitutet – Bevara i stället för att bygga nytt (2025): Att bevara och renovera en byggnads stomme i stället för att riva och bygga nytt minskar klimatpåverkan med omkring 60 procent och avfallet med omkring 76 procent.
- SGBC – Miljöbyggnad (2024): Certifieringssystem för hållbara byggnader; indikator 13–15 rör återbruk, avfallsdata och loggbok.